Nätverkskonfiguration

Med Ubuntu följer ett antal grafiska verktyg för att konfigurera dina nätverksenheter. Det här dokumentet riktar sig mot serveradministratörer och fokuserar därför på att hantera nätverket från kommandoraden.

Ethernet

Det mesta av ethernetkonfigurationen är centraliserad till en fil, /etc/network/interfaces. Om du inte har några ethernetenheter kommer endast loopback gränssnittet synas till i filen och det kommer se ut ungefär så här:

# This file describes the network interfaces available on your system
# and how to activate them. For more information, see interfaces(5).

# The loopback network interface
auto lo
iface lo inet loopback
address 127.0.0.1
netmask 255.0.0.0

Om du endast har ett ethernetkort, eth0, och det får sin konfigurering från en DHCP-server och den skall komma up automatsikt under starten, endast två ytterligare rader behövs:

auto eth0
iface eth0 inet dhcp

Första rader anger att eth0-enheten automatiskt kommer upp under start. Den andra raden betyder att gränssnittet (”iface”) eth0 skall ha ett IPv4 adressutrymme (ersätt ”inet” med ”inet6” för ett IPv6 enhet) och att det får sin konfiguration automatiskt från en DHCP. Anta att ditt nätverk och DHCP-server är riktigt konfigurerade, då behöver den här datorns nätverk ingen mer konfiguration för att fungera riktigt. DHCP-servern kommeratt erbjuda en standard gatewaydator (implementerad via route kommandot, enhetens ip-adress (implementerad via ifconfig kommandot) och DNS-serverar som används på nätverket (implementerade genom filen /etc/resolv.conf.)

För att konfigurera din ethernetenhet med en statisk ip-adress och anpassad konfiguration, då behövs det lite mer information. Förutsätt att du vill tilldela ip-adressen 192.168.0.2 till enheten, eth1, med den typiska nätverksmasken 255.255.255.0. Standard ip-adressen till din gateway är 192.168.0.1. Då behöver du skriva ungefär det här i /etc/network/interfaces:

iface eth1 inet static
	address 192.168.0.2
	netmask 255.255.255.0
	gateway 192.168.0.1

I det här fallet behöver du ange dina DNS-serverar manuellt i /etc/resolv.conf, vilket skall se ut ungefär så här:

search mydomain.example
nameserver 192.168.0.1
nameserver 4.2.2.2

search direktivet kommer att lägga till mydomain.example till hostname frågorna i ett försök att besluta namn till ditt nätverk. Till exempel, om din nätverksdomän är mydomain.example och du försöker att pinga din värd ”mybox”, DNS-frågorna kommer att ändras till ”mybox.mydomain.example” för beslut. nameserver direktivet anger vilka DNS-serverar som skall användas för att besluta värdnamn och ip-adresser. Om du använder en egen namnserver, skriv in det här. I annat fall fråga din internetleverantör efter den primära och sekundära DNS-servern som du skall använda och skriv in dem i /etc/resolv.conf som beskrivet ovan.

Det går att konfigurera mycket mer, inklusive uppringda PPP-anslutningar, IPv6-nätverk, VPN-enheter med mera. Du kan få mer information och läsa om vad du kan skriva i man 5 interfaces. Kom ihåg att /etc/network/interfaces används av ifup/ifdown-scripten för att få ett konfigurationsschema som är lite mindre pilligt än det som används i vissa andra Linuxdistributioner, och att de traditionella verktygen som ifconfig, route och dhclient fortfarande finns tillgängliga om du vill använda dem.

Hantera DNS-servrar

Det här avsnittet förklarar hur man konfigurerar en namnserver att använda till att upplösa IP-adresser till värdnamn och tvärtom. Det förklarar inte hur man konfigurerar systemet som en namnserver.

För att hantera DNS-servrar kan du lägga till, ändra på, eller ta bart DNS-serveradresser från filen /etc/resolv.conf. Nedan följer en exempelfil:

search com
nameserver 204.11.126.131
nameserver 64.125.134.133
nameserver 64.125.134.132
nameserver 208.185.179.218

search nyckeln anger vilken sträng som kommer bifogas till ett ofullständigt värdnamn. Här är det konfigurerat till com. Så när vi kör: ping ubuntu blir det översatt till ping ubuntu.com.

nameservernyckeln anger namnserverns IP-adress. Den kommer att användas till att avgöra en bestämd IP-adress eller värdnamn. Den här filen kan ha flera angivna namnservrar. Namnservern kommer att användas av nätverksfrågorna i samma ordning.

[Varning]

Om DNS-servernamnen mottages dynamiskt från DHCP eller PPPoE (mottaget från din internetleverantör), lägg inte till en namnserver rad i filen. Den kommer att skrivas över.

[Varning]

Ändringarna i filen /etc/resolv.conf kommer att bli borttagna vid nästa omstart av datorn. Om du vill att ändringarna skall bli permanenta, skall du installera paketet resolvconf från Universe förrådet och uppdatera DNS-informationen i filen /etc/resolvconf/resolv.conf.d/base som tillhandahålls av det paketet.

Hantera datorvärdar

För att hantera värdar kan du lägga till, ändra, eller ta bort dem från filen /etc/hosts. Den här filen innehåller IP-adresserna och deras motsvarande värddatornamn. När ditt system försöker översätta ett värddatornammn till en IP-adress eller hitta värddatornamnet för en IP-adress, kommer den att leta i filen /etc/hosts innan den använder domänservrar. Om IP-adressen står i filen /etc/hosts kommer domänservrarna inte att användas. Det här beteendet går att ändra på genom att redigera /etc/nsswitch.conf på egen risk.

Om ditt nätverk innehåller datorer vars IP-nummer inte listas i DNS:en rekommenderas du att lägger till dem i /etc/hosts.